söndag 29 januari 2012

Söndagspromenad

Idag sken äntligen solen och vi tog en härlig promenad i gnistrande snö! Här kommer lite bilder;

För Fanny blev det ju inte någon promenad direkt - det är fullt ös hela tiden!!!

Det är så galet kul att springa!

Det är samma hastighet inne i skogen och hon lyckas ändå parera alla grenar och stubbar - rätt imponerande faktiskt!

Freja tar det lugnare och njuter av det fina vädret

En intet ont anande Freja ser inte faran som lurar bakom kröken...

ATTACK!!!

Va? Vad var det?

Fanny smyger sig på sitt byte

Stackars Freja - hon har det inte lätt...

Det är inte det lättaste att fotografera Fanny - hon är verkligen inte stilla en sekund! Så de flesta bilder ser ut så här;


Eller så här;



Inte lätt att hänga med turbotjejen!

lördag 28 januari 2012

Ärtan

Vi har alltid, lite elakt, skämtat om att Freja har en liten ärta som skramlar omkring i huvudet istället för en hjärna. Vi får väl erkänna att vi nog säger det om Fanny också...








Vadå? Vi är ju skitsmarta ju!

Ibland känns det som vi inte kommer någonstans alls med Fanny och man känner sig som världens sämsta hundägare! Freja var ju hur duktig som helst redan som valp men Fanny är ett hopplöst fall som möjligtvis - men inte säkert, Cesar Millan skulle få ordning på.

Så tänker vi i våra svartaste stunder, men så är det ju naturligtvis inte! För det första var Freja världens jobbigaste valp OCH unghund, men idag är man ju så van vid att hon är så snäll och lydig! För det andra går det faktiskt framåt med lillfröken! Vi kanske inte har fått riktigt ordning på dragande i koppel och definitivt inte hundmöten, men det finns ju så mycket annat som är bra! Saker som i början var jättestora problem existerar inte längre, som till exempel inte kissa inne - vem tänker på det idag? Inte stjäla mat - hur många gånger hoppade hon upp på köksbänken och matbordet och snodde det som fanns? Idag kan man lämna henne ensam i köket med en stor smaskig stek och hon skulle inte drömma om att ta den! Hon är lugnare inomhus, tidigare var det fullt ös hela tiden tills hon stupade. Nu kan hon faktiskt vara vaken utan att leka med alla leksaker på en gång, ge sig på Freja tills hon blir galen på henne, flänga omkring som en tokig m.m. m.m. Och hon lyssnar betydligt bättre på oss. Om vi säger "gå och lägg dig" så gör hon faktiskt det. Och en massa andra kommandon som helt plötsligt bara sitter där! Så det kanske finns en liten hjärna där inne trots allt :)!


Okej gumman - du är smart!

En liten egenhet som Fanny har skaffat sig och som matte inte alls gillar, är att hon blivit en sån FRUKTANSVÄRD HUSSEGRIS! Hon följer varje steg husse tar och går han ut och Fanny inte får följa med så sitter hon och piper vid dörren. Idag bar husse ner träningscykeln till vardagsrummet och cyklade framför TV-n. Husse satte det gigantiska valphindret (det som hon numera skulle kunna kliva över med lätthet!) så att han skulle få vara ifred. Fanny satt och pep/ylade/gnällde hela tiden - det var nästan pinsamt tyckte matte...

Men till slut somnar även den tappraste lilla vakt på sin post...

torsdag 26 januari 2012

Kvällsdate med Puma och Ridge

Husses och mattes goda vän Rolf är ibland hundvakt åt två Rhodesian Ridgebacks som heter Puma och Ridge. Ikväll bestämde vi träff för lite hundbus. Puma och Freja är gamla vänner - det har blivit några skogspromenader genom åren och de har alltid lekt jättebra med varandra. Nu skulle Fanny få träffa dem för första gången. Puma har blivit lite surtant med ålderns rätt och det tyckte vi lät bra - Fanny behöver träffa surtanter emellanåt som sätter henne på plats! Roffe trodde däremot att Ridge skulle vara intresserad av hundbus. Nu blev det lite tvärtom - Puma var busig och Ridge sprang med svansen mellan benen! Överrumplad av turbotjejerna?

Puma kollar in Frejas rumpa, Ridge har svansen mellan benen när Fanny attackerar

 Freja och Puma är gamla vänner

Triangeldrama- Puma kollar in Fanny som kissar medan Freja kollar in Pumas rumpa...

Ridge var en riktig fegis och vågade bara springa och busa om Puma också gjorde det.

Söta Ridge med Puma i bilen

Det blev mycket spring och bus och nu har vi två väldigt trötta tjejer här hemma!

onsdag 25 januari 2012

Ibland åker man ner på jorden

Vi trodde vi hade en bra inkallning på Fanny. Hon springer aldrig längre ifrån oss än kanske 30-40 meter och när vi ropar in henne så kommer hon direkt. Perfekt tycker matte och husse och är jättestolta över sin duktiga hund! Inte behöver vi träna sånt inte...

Jag kommer husse!!!

Men imorse fick matte och husse kliva ner från sina höga hästar och inse att det är dags för inkallningsträning! Tidigt imorse var husse med tjejerna till ett stort fält där de fick springa lösa. Det var fortfarande kolsvart ute men eftersom det är snö så ser man rätt bra ändå. Fanny får då syn på några harar på fältet och drar iväg i en hastighet som vi inte trodde var möjlig (imponerande snabbt!). Husse ropade - tror ni hon kom tillbaka? Icke! Hon kom visserligen en liten sväng, men bara för att kolla var husse och Freja var någonstans, sen drog hon iväg igen! Till slut sprang väl hararna ifrån henne och hon kom släntrande som om inget hade hänt.

...om jag inte hittar på något roligare förstås, he,he...

Som sagt inkallningsträning... Dessutom måste vi nog träna in ett "nödstopp". På Freja har vi "sitt" och det sitter verkligen i ryggmärgen på henne. Vilken lockelse som än visar sig, så om vi vrålar "sitt" så åker rumpan i backen på en tiondels sekund! Det känns oerhört tryggt att veta, särskilt som Freja nästan alltid går lös. Nåt sånt måste Fanny också ha!

söndag 22 januari 2012

Frejas operation

Ja inte blev den av inte... När husse kom för att lämna in henne så var Freja jättestressad, som hon alltid är vid veterinärbesök - hon är verkligen livrädd!!! Vetten kollade hjärtat och tyckte sig höra blåsljud men när Freja lugnat ner sig lite kollade de igen och då hördes det ingenting (när vi var där förra veckan lyssnade de också på hjärtat och då var det också helt ok). De ville inte söva henne utan tyckte vi skulle åka till Albano på hjärtultraljud. Matte och husse tycker att Strömsholm är ett lämpligare ställe att åka till, så om två veckor ska vi dit.

Den o-opererade

Vi har otroligt dåliga erfarenheter av Albano djursjukhus och likaså Bagarmossens (tillhör samma stiftelse). Till Albano tog vi min mammas katt som inte hade kunnat kissa på länge. De skulle naturligtvis behålla honom över natten (det ska de alltid!). Klockan tio på kvällen ringer de till mamma (som är 80 år) och säger att hon måste komma och hämta katten för att han var så stökig (!). Det kunde ju inte mamma så jag fick åka och hämta honom tidigt på morgonen efter. Då var det först en himla cirkus för att få in honom i buren. När jag sen skulle packa in buren i bilen så kommer veterinären utspringande på parkeringen och ska kolla om de hade kommit ihåg att ta ut kanylen ur benet!!! Nej - dit åker vi inte mer.  

Av Bagarmossen har vi väl inte några personliga dåliga erfarenheter, men efter vad som hände mattes kollegors hund så åker vi aldrig dit. Hunden - Drutten, haltade ordentligt och skulle röntgas. Veterinären sa att hela höftkulan var uppluckrad och nedsliten och avlivning var det enda som gällde - helst direkt eftersom han ju ändå var sövd. De helt överumplade kollegorna ville ta hem honom och vänta några dagar för att vänja sig vid tanken. De tog ledigt från jobbet och grät och matade Drutten med grädde och allt möjligt annat smask eftersom han ändå skulle dö. Jag sa till dem att ge honom en chans till - åk till Strömsholm och få ett andra utlåtande. Det gjorde de och Drutten blev opererad, rehabsimmad under en period och mår nu hur bra som helst!!! En riktig solskenshistoria förstås - men tänk om de lyssnat på den första vetten...

Drutten (har tyvärr bara en bild av honom som valp - idag väger han 80 kg!)

Det kanske låter som att vi tycker Strömsholm är paradiset på jorden - det finns säkert de som har dåliga erfarenheter av dem också. Men vi har blivit väldigt väl omhändertagna där och har bara hört gott om dem av andra.

Den här veckan har gått i träningens tecken. Matte och husse har rannsakat sig själva och insett att vi kanske inte lägger så mycket tid på tjejerna som vi borde på vardagarna. Nu är det andra bullar som gäller! Husse som är den som går morgonpromenad med Fanny, har kortat ner promenaden lite och lagt in ett kamp-pass istället. Fanny tycker det är SÅÅ roligt och hon blir väldigt trött av det. På kvällarna kör vi lite mer hjärngympa än vad vi gjort tidigare. Vi brukar ha lite inomhussök och båda tjejerna tycker att det är jätteroligt! Till och med Freja har börjat använda nosen också, tidigare har hon mest gått omkring och letat... Vi börjar få problem att hitta tillräckligt svåra gömställen!

Jag hittade råttan! Men trött blev man...

Inatt har det äntligen kommit lite snö! Freja blev alldeles tokig - hon ÄLSKAR snö! Hon skuttade omkring som en unghund, kastade sig ner och rullade och tyckte väl att livet var alldeles fantastiskt! Fanny däremot gjorde styggt - när matte gick ut för att hämta tidningen så satte sig Fanny på vår uteplats (trä-trall) och kissade! Det var ju snö där och snö är väl okej att kissa på?

Nej nu är det dags för långpromenad. Husse jobbar hela helgen så matte får ta hand om alla hundaktiviteter själv. Inte mycket annat som hinns med då...

söndag 15 januari 2012

Lilla fröken röd

Idag var det precis ett år sedan vi styrde kosan mot Hjortkvarn och hälsade på valparna för första gången! De var fantastiskt söta allihop - men riktiga pirayor!! Gud vad ont det gjorde när de bet en i tår och händer - och de gjorde de hela tiden!

Lilla fröken röd med herr svart (som numera heter Figo) 15/1 2011

Tyvärr gick vår dator sönder och alla bilder vi tog den här dagen ligger nerladdade i den. Och inte hade vi hunnit ta någon back-up heller. Den här bilden hade matte skickat till jobbet så det är tyvärr den enda bilden vi har kvar...

När vi var och hälsade på valparna så var faktiskt Fanny tämligen ointresserad av blivande matte och husse. Lilla rosa (Fayanne) var däremot och klängde och bet på oss hela tiden. Fanny bara sov... Förutom när det var matdags - herregud vilket liv det var! Alla valparna skrek i högan sky och kravlade omkring i maten och på varandra. Och sen när maten var uppäten så var det dags för nästa kaos - när alla valparna skulle bajsa, samtidigt! Vi beundrar verkligen kennelmatte som orkade med allt det där ensam, själva var vi helt slut efter bara en dag!

Veckan som gått då? Jo, Fanny har fått börja, lite försiktigt, att vara lös på dagis. Då är de ute på ett stort fält och springer. Vi har inte vågat låta henne vara det tidigare, men eftersom inkallningen funkar jättebra nu så tyckte vi att det var dags. Det har väl gått sådär... Fanny blir överexalterad och ska bara bråka/busa med de andra hundarna. Hon har väl inte riktigt lärt sig hundspråk ännu och framför allt kan hon inte ta ett nej. Därför har det blivit lite stökigt, men vi och dagisfröknarna kämpar på så det ska nog snart gå bra!

Busfröken!

Vi har också anmält oss till en nybörjarkurs i spår. Matte har gått med i brukshundklubb nr 3!!! Kan säga att det inte är många brukshundklubbar i stockholmsområdet som håller på med bruks!!! Inte några nybörjarkurser i alla fall. Valp-, unghunds- och allmänlydnadskurser finns det gott om, men sen är det bara agility för hela slanten... Hur som helst så ska det bli jättekul och vi tror att Fanny är lite mer redo nu! Hon var ju helt okontaktbar när vi gick kurs senast men hon har mognat sedan dess så det ska nog gå bra!

En tråkig sak har också hänt, vi upptäckte en knöl på Freja och den ska opereras bort på torsdag och skickas på analys. Veterinären tror att det bara är en fettknöl men man vet ju aldrig och det känns bra att kolla upp det ordentligt. Tyvärr innebär det 10-12 dagar i stillhet, men det är ju inte riktigt samma problem med Freja som om det hade gällt Fanny...

Frejis

lördag 7 januari 2012

Världens finaste Freja!

Vi skäms lite över bedrövligt bloggande de sista veckorna... Men det har faktiskt inte hänt så mycket att skriva om och dessutom är det bokslutstider för matte och husse och därmed mycket jobb. Nu i helgen har vi varit med om lite kul saker så här kommer en rapport!

Igår kom mattes mamma, syster, svägerska och kompisen Kompis och hälsade på!

Alla hundarna överfaller Lena!

Hundarna fick varsitt tuggben i present - smask sa Freja!

Lilla söta Kompis - men han har ju inga ben stackarn!!!

Nej så här ska det se ut - långa, slanka, fina ben ;)

Vi hade en väldigt trevlig kväll och åt helstekt kalkon med alla klassiska tillbehör - jättegott! Det fick ändå bli tidig sänggång för vi hade spännande saker att göra i dag - vi skulle nämligen på utställning! Men den här gången fick Fanny stanna hemma...

Det var den här fina tjejen som skulle visas upp i ringen idag!!!

Efter stockholmsutställningen så pratade vi om hur kul det skulle vara att se hur Freja betedde sig på en utställning. Matte kollade runt lite och hittade en blandisutställning på husdjursmässan i Kista. Vi anmälde oss och idag var det alltså dags för Frejas första - och sista utställning. Det här var verkligen bara på skoj, men lite pirrigt var det faktiskt ändå! Matte trodde det skulle bli en lugn tillställning - Freja är inte den som hetsar upp sig i första taget. Men där hade matte fel - Freja blev rejält uppstressad när vi kom dit! Det var ju så mycket roliga människor och hundar och man ville ju hälsa på ALLA!!! Lilla översociala vovve...


Men till och med Freja måste inse sin begränsning - man kan inte hälsa på alla (det var gräsligt mycket folk) så hon slappnade av efter en liten stund

Husses syster var snäll och följde med matte och Freja som sällskap, senare anslöt husse och husses mamma och pappa. Alla ville vara med och titta på! Matte hade räknat med en lång dag eftersom veteranerna logiskt sett borde gå sist, men det gjorde de inte! Valpar först och sen var det veteranernas tur.


Matte försökte hitta en någorlunda folktom plats att värma upp på - det var inte det lättaste...


Så var det vår tur och domaren hade GODIS! Freja gjorde sitt bästa för att charma domaren. Hon fick till och med en puss!

Kontakten är det inget fel på i alla fall!

Här visar vi upp oss framför domarbordet

På en blandisutställning är ju bedömningen, av förklarliga skäl, lite annorlunda än på en rasutställning. Man har ju ingen rasstandard att utgå från, så man bedömer enligt  "de fyra F:en". Form, friskhet, frimodighet och följsamhet. Man tittar bland annat på hull, tandstatus, samarbete, ögonkontakt, muskulatur, friska rörelser och att domaren ska få ta på och känna igenom hunden ordentligt.

Hur gick det då för Freja? Jo hon fick ett HP och fick vara med i veteranfinalen!

I veteranfinalen - Freja har stora problem med att stå, hon vill helst sitta ner. Domarna stod länge, länge och diskuterade - då lessnade Freja och la sig ner!!! Det tyckte inte matte var okej...

Tyvärr var det slut där, hon blev inte en av de fem bästa. (Husse muttrade domarskandal hela vägen hem) Domaren tyckte tydligen om långhåriga hundar för det var bara såna som placerade sig...

En fin HP-rosett blev det i alla fall!!!

Och omdömet kan man ju inte klaga på!

Det var Frejas utställningskarriär det... Roligt hade vi i alla fall och Freja var helt slut efteråt!

Lilla Fanny fick ju som sagt vara ensam hemma - i över två timmar!!! Så länge har vi aldrig lämnat henne tidigare, men det gick jättebra! Som kompensation tog vi en lång skogspromenad. Ja alltså matte och husse promenerade, Fanny sprang som en vettvilling i skogen...

Fanny får ha reflexväst på sig i skogen för säkerhets skull. Tydligen finns det jägare som skjuter bara för att de ser en svans(!)

Tjohoo vad det är kul att springa!!!

En duktig bergsklättrare är hon också! Inte så högt kanske men klippan var i det närmaste lodrät!

Nu har vi två trötta tjejer här hemma kan vi lova!